Ibland blir allt så fel
… och man vet inte varför. En förflugen mening, vars innebörd säger mer än vad sändaren menat. En mening som får smaken av anklagelse och förebråelse. I text hör man inte tonen. Den där viktiga. Man läser bara in beklagandet - att jag aldrig lär mig .. när något sådant kommer utan att man är förberedd på det, ja då förstår man inget. Då reagerar man kanske överdrivet själv. Och så accelererar allt och en enda mening blir orsaken till en brytning. Kanske tillfällig, kanske permanent. Det är alltid svårt att veta i förväg. Meningen, tolkningen ger en viss handling som i sin tur svaras med ännu en handling, som ofta är mer drastisk. Bara för att det skall bli någon slags verkan. En del tror att allvarliga konflikter ligger bakom. Det behöver det inte göra. Det kanske bara är något som sägs vid fel tidpunkt. Om något är bra, kanske man inte skall uttala en anklagelse eller förebråelse. Många tror att det är OK att säga det när allt är bra. Man tror att det tas emot bättre. Många gånger är det tvärtom! Därför att det inte är rätt tid….
Ibland blir allt så fel och urartar …
Till slut svarar någon med en handling som kan betyda - ingen återvändo.
